Norge dag 3 - Ofrivillig drifting
Åndalsnes: Mer sceniskt än Bromölla
Dagens fiskepass påbörjades precis utanför campingen, där tyska turister setts fiska makrill. Mycket riktigt, snart hade vi ett antal präktiga exemplar i båten.
Färden fortsatte in i fjorden, för lite aggressiv speed-jigging efter sej. Själv använde jag en 300-grams pilk, speed-pilking. Inget för veklingar.
Tyvärr var driften riktigt brutal, vilket gjorde det svårt att precisionsfiska.
Trots att lodet visade på gott om sej i frivattnet, vägrade de att hugga. Helt dött hela dagen.
Detsamma kunde inte sägas om makrillarna, som aggressivt kastade sig efter häcklorna så fort stimmet hamnade under båten. Det blev gott om makrill i fin storlek, och roliga fighter när hela häcklan fylldes av urstarka makrillar på runt halvkilot.
Tidvis bokstavligen kokade vattnet av makrill.
För en gångs skull fick vi tillräckligt med makrill för att få lite själva också, vanligtvis används allt som agn
När ytterligare försök att lura sejarna till hugg visat sig vara fruktlösa, började vi snegla mot åmynningen. Driften var brutalare än någonsin, men det var vi också.
Knappt hade räkorna hamnat på sandbottnen förrän Olle stod med spöböj, vilket resulterade i en fet skrubbskädda på 7 hekto.
Snabbt drog jag ytterligare en på dryga halvkilot, följt av en förvånansvärt fet sandskädda. De brukar vara tunna som papper annars. Bägge togs på gärs-spöet. Skrubban kämpade inte ett dugg, jag trodde det var sjögräs innan den bröt ytan.
Don't fight, you'll only die tired
Olle fortsatte slakten och lurade upp ett gäng till, alla i fin kondition.
På vägen hem insåg vi att vinden nästan avstannat, som i ett trollslag. Vi beslöt oss för att göra ett försök till djuphavsfiske, klockan 10 på kvällen.
Linan stod spikrakt ner på 240 meters djup, driften var noll. Jag hade beväpnat mig med ett hemmabyggt hajtackel, konstruerat av makrilldelar, tjock nylonlina och den största torskpilken som finns att få tag på utan att ansöka om licens.
Makrillagnet visade tydliga spår av hajangrepp, närmare än så kom vi inte innan vi tröttnade, åkte hem och var i hamn vid midnatt.
Olle - Flounder Pounder
Kommentarer
Trackback
