Rädsla och avsky på Långa Bengtas Udde
Ett nytt försök gjordes på Långa Bengtas i dag - Gärsjäveln skulle upp! Beväpnade med flötmete och mask, påbörjades det aggressiva power-fisket.
Vattennivån hade höjts en aning sedan sist, vilket innebar mer klafsande. Lars hade varit förutseende nog att ta med kängor.
En timme senare hade ingen av oss fått ett skit, förutom på skorna. En nödplan upprättades - omlokalisering till sutarstället från förra gången.
Inte för att vi trodde att fisket skulle bli bättre, men det är mer skyddat från vinden, som nu började blåsa rejält.
Här är det lä. Tittar man noga på bilden kan man se flötet, totalt opåverkat av yttre faktorer såsom vind eller fisk.
En kolossalt ospännande halvtimme förflöt, under vilken vi diskuterade helgens kamikaze-attack mot den lokala fiskebutiken. ( http://www.kristianstadsbladet.se/kristianstad/article1893984/Dodsolycka-pa-Langebro.html ) Min teori var att en karpfiskare varit inne i butiken, sett att de sålde filéknivar och därefter blivit så arg att han utförde ett självmordsdåd. När jag var mitt inne i ett djupt resonemang om rabiata karpfiskande miljöpartister och dåliga uppväxtförhållanden, försvann mitt flöte.
En tystnad sänkte sig genast. Jag tog spöet, räknade tyst till tre och gjorde ett brutalt mothugg. Fast fisk!
En hård kamp mellan man och fisk tog vid, där jag till slut stod som segrare. Vad är det? Kan det vara en gärs?
Jävlar!
Abborren returnerades med besked. Kort därefter fick Lars en likadan, eller möjligtvis samma fisk som högg en gång till bara för att spä på mina mörka tankar. Den ondskefulla fisken returnerades än en gång, skrattandes sitt gälla abborrskratt.
Ytterligare en resultatlös halvtimme senare gav vi upp och körde hemåt. Det utvecklas ju till en jävligt bra fiskeblogg det här.
Nästa gång tar vi med oss en låda "överraskning".
Kommentarer
Trackback
